Kvarnar av Savonranta

I början av 1800-talet maldes spannmål i Savonranta för hand med kvarnstenar. Det var ett tungt och tidskrävande arbete som främst utfördes av kvinnor. När kvarnarna togs i bruk befriades de från en stor del av detta slitsamma arbete.

Kvarnarna i Savonranta

På 1860-talet fanns två skattepliktiga vattenkvarnar i Savonranta: Vuokala kvarn och Säimenen kvarn. Båda drevs med vattenkraft.
Transportförbindelserna var mycket dåliga på den tiden. Vägbyggen kunde ta årtionden; exempelvis tog det 17 år att bygga vägen mellan Kerimäki och Savonranta.
De svåra transportförhållandena ledde till att antalet kvarnar ökade snabbt. Som mest hade Savonranta fjorton skattepliktiga kvarnar samt mindre kvarnar för privat bruk.
De skattepliktiga kvarnarna kallades tullimyllyt. Vem som helst kunde lämna in sin spannmål för malning. En del av spannmålen togs som malningsavgift, och kvarnarna betalade skatt till kronan.

Vuokala kvarn

Den första kvarnen i Vuokala grundades på 1860-talet och tillhörde familjen Kansanen, som hade varit verksam i Savonranta i årtionden. År 1894 köpte Pekka Kansanen sågverket i Vuokala. I köpet ingick även Monninsaari herrgård och Vuokala kvarn.

Kvarnen drevs ursprungligen med vattenkraft men byggdes om till ångkvarn 1898. Där bearbetades spannmål som importerades från Ryssland.

Kvarnen drevs kommersiellt och sålde mjöl både lokalt och till andra delar av Savolax. Under 1900-talets första årtionde anlades ett elkraftverk intill kvarnen som försåg husen i Vuokala med elektricitet. En avdelning för vetemalning tillkom 1941.

Innan vetet blev mjöl färdades det omkring fyra kilometer genom kvarnens elevatorrör. Under de mest intensiva perioderna arbetade fyra mjölnare dag och natt och malde omkring 20 000 kilo råg och vete i veckan.

Vuokalas kvarn- och elbolag transporterade spannmål med egna fordon. Kunder kom också med spannmål för malning, ibland ända från Liperi och Rääkkylä.

Mills of Savonranta

Vuokala kvarn

Den nuvarande kvarnen och kraftstationen byggdes 1937. Företaget Vuokalan Mylly ja Sähkö U. P. Kansanen, registrerat av Ukko-Pekka Kansanen, upphörde med verksamheten 1995.
År 2001 övergick kvarnen i Savonranta kommuns ägo och renoveringen av både kvarnen och kraftstationen inleddes. Kraftverkets teknik förnyades och automationssystemen moderniserades.

I dag är Vuokala kvarn ett intressant historiskt besöksmål i byn. Här finns utställningar om malning och elproduktion, en permanent utställning om Savonrantas historia, konstutställningar med amatörkonstnärer, hantverksutställningar och en butik som drivs av Savonrannan Kädentaitajat ry samt en informationspunkt för Kolovesi nationalpark.

Säimenen kvarn

Säimenen kvarn byggdes någon gång på 1880-talet vid Säimenenälven i byn Lapinlahti. Den tillhörde Juhana O. Käyhkö.

Kvarnen hade också en spånhyvel som tillverkade takspån av trä för byns behov. År 1920 genomgick kvarnen en omfattande renovering: vattenhjulet ersattes med en modern turbin och en generator installerades för elproduktion.

Saimenen Mill Savonranta

Säimenen kvarn

Kvarnägaren Juho Heikki Käyhkö sägs ha avlidit av diabetes 1931. Hans arvingar sålde därefter kvarnen till Savonranta kommun 1938.

Kvarnen totalrenoverades omedelbart därefter och fick det utseende den har än i dag. Malningsverksamheten upphörde 1960. År 1978 arrenderade föreningen Savonranta-Seura kvarnen och dess område av kommunen för att inrätta ett hembygdsmuseum.

Säimene mill

Frivilliga restaurerade kvarnen och återöppningen firades 1994. I dag finns flera gamla byggnader på museiområdet, bland annat Airaantupa, en smedja, en mjölkpall och en traditionell rökbastu.

Mjölnarstugan mitt emot kvarnen används som sommarbostad av personer från Uleåborgstrakten.

Bland kvarnens bevarade handlingar finns ett avtal från 1928. I det anställde ägaren Juho Heikki Käyhkö smeden Eino Gustafsson som mjölnare vid Säimenen kvarn. Dokumentet fungerade både som anställningsavtal och hyresavtal.

Som betalning fick Eino Gustafsson en fjärdedel av malningsavgifterna, oavsett om de betalades i pengar eller spannmål. Han fick också mala sin egen spannmål utan avgift.

Enligt hyresavtalet betalade mjölnaren 400 finska mark om året i hyra. Han ansvarade för underhållet av byggnaderna, för att hålla området framför kvarnen rent och för att hjälpa till med lerblandning.

Upptäck mer av Savonranta
Kvarnarna är en del av Savonrantas rika lokalhistoria. Fler historiska och intressanta platser hittar du bland Savonrantas gömda pärlor, eller återvänd till Sevärdheter i Savonranta för att fortsätta utforska byn.

Finsk originaltext: Raija Heikkilä